Innehållsförteckning
- Vad är språkanalys?
- Varför görs språkanalyser?
- Vem gör språkanalyser?
- Varför görs språkanalyser av ett privat företag?
- Vilken utbildning har analytiker?
- Varför skyddas analytikers identitet?
- Hur kontrolleras arbetet?
1. Vad är språkanalys?
En språkanalys är ett utlåtande om en viss talares (asylsökandes) språkbruk på en ljudinspelning. Man talar ofta om lingvistisk identifikation, dvs att identifiera talarens dialekt och knyta denna till en grupp. Gruppen kan bestå av individer som bor inom ett geografiskt avgränsat område, medlemmar av en folkgrupp, klan, religiös åskådning, social klass eller liknande. I många fall finns en överenstämmelse mellan länder, regioner eller distrikt och grupper som talar distinkta dialekter.
2. Varför görs språkanalyser?
Hur vi talar påverkas av hur andra talar i vår närhet, särskilt medan vi växer upp. Språkanalys kan därför användas för att komplettera informationen om en asylsökande, särskilt när det saknas identitetshandlingar. Språkanalysen ger den asylsökande möjlighet att genom sitt talade språk styrka sitt ursprung och berättelsen om sin bakgrund. Den kritik som riktas mot språkanalys som metod gäller i allmänhet situationer där analysresultat inte ger stöd för den asylsökandes berättelse.
3. Vem gör språkanalyser?
Sprakab använder en kombination av lingvister, som inte behärskar det analyserade språket, och analytiker (i regel icke-lingvister), som behärskar det analyserade språket på modersmålsnivå. Analytikern har samma känsla för sin (eller sina) dialekter som exempelvis en infödd skåning som kan skilja en annan ”äkta” skåning från en ”falsk” imitatör. Talarens identitet är alltid okänd för analytiker och lingvister.
4. Varför görs språkanalyser av ett privat företag?
Fram till slutet av 1990-talet gjorde Migrationsverket sina språkanalyser själva. Verksamheten såldes då till ett privat företag. Ett skäl till att lägga verksamheten externt kan vara att undvika varje misstanke om politisk styrning. Sprakab medarbetare är ”språknördar”. De är fokuserade på lingvistik och har inga andra intentioner än att sammanställa den mest professionella och korrekta bedömning som är möjlig i varje ärende.
5. Vilken utbildning har analytiker?
Det går inte att läsa sig till analytikeryrket. Här skiljer sig analytiker från översättare, tolkar och andra lingvister som kan studera vid akademiska institutioner i Sverige eller utomlands. För att alls kunna bli analytiker måste man ha exponerats för ett antal språkliga varianter inom sin modersmålsregion och ha förmåga att hörselmässigt urskilja det talade språkets minsta beståndsdelar. Man måste också kunna arbeta systematiskt och analytiskt och ha stor personlig integritet. Analytiker tränas och utbildas individuellt beroende på förkunskaper.
6. Varför skyddas analytikernas identitet?
Det kan vara svårt att acceptera ”anonyma vittnen” i ett rättssamhälle, men det finns mycket starka skäl till att skydda analytikers identitet vid språkanalys. En analytiker som är identifierbar riskerar att bli utsatt för mutförsök, vilket skulle korrumpera hela analysprocessen. Om analytikern vägrar att låta sig mutas kan det istället bli fråga om personliga hot mot analytikerns familj. Särskilt utsatta är analytiker från länder med pågående inbördeskrig. Det är följaktligen väldigt få analytiker som skulle kunna arbeta med språkanalys utan personlig anonymitet.
7. Hur kontrolleras arbetet?
Med hänsyn till de allvarliga konsekvenser som ett felaktigt analysresultat skulle kunna få måste allt arbete kvalitetssäkras. Flera personer med olika slags kompetens bidrar därför till varje analysrapport. Den lingvistiska bedömningen är avgörande för alla resultat. En viktig kontrollmetod är blinda korskontroller, där kompetenta medarbetare analyserar samma ljudfil oberoende av varandra och resultaten jämförs.
